söndag 24 april 2011

Vattenförgiftning - fel råd och vikten av ett eget sunt förnuft?

http://www.dn.se/nyheter/sverige/kvinnor-sjuka-av-lagkaloridiet

Läser om att en av alla lågkaloridieter gör kvinnor sjuka, det är så det står i rubriken. Fast när man läser är det två saker som slår mig:

1. Kostrådgivaren i det nämnda programmet verkar ha noll koll. Får man verkligen hålla på med så'nt utan att ha grundläggande kunskap i hur kroppen fungerar och i att komunicera med människor?

2. Att kvinnan som följde kostprogrammet inte tänkte själv öht?!? Ja, vi är fostrade att lita på experter, men någonstans finns väl ett kritiskt tänkande i kombination med en känsla för hur den egna kroppen mår?

Det är läskigt.

Vår hysteriska strävan efter snabbt och enkelt gör hemska saker med oss.

9 kommentarer:

  1. Ett exempel på detta är väl Anna Skipper som har ett eget program i TV om just sånt här.

    Hörde att hon saknar utbildning i detta område (men det kan ju vara skitsnack - men på hemsidan nämner hon ingen utbildning utan mest lite lulllull om utbildningar i ämnet)

    SvaraRadera
  2. Allsidig nyttig kost i lagom mängd och motion.... Tänk att det ska vara så jä*la svårt att fatta! Det finns ju egentligen inga "bra hållbara genvägar"..... eller hur?!

    SvaraRadera
  3. Alla vet ju egentligen vad det är som funkar men alla vill ha en magisk formel att följa. Jag kör GI ibland och går snabbt ner i vikt men går ju upp igen eftersom jag inte kan röra mej något vidare än.
    Inte in med mera än vad jag gör av med!! Att det ska vara så svårt.....

    SvaraRadera
  4. Ja, det är märkligt att det ska vara så svårt och så hårt arbete. Det är ju inte direkt speciellt hårt arbete att ta sig ner i träsket, gå upp i vikt och i största allmänhet vara ohälsosam. Inte ens om man är frisk.

    Vi vill så gärna. Jag är fascinerad av att människor som Anna Skipper lyckas. Hon är lite otäck tycker jag, även om det är bra med så'na som säger sanningen. *L*

    Det där jäkla lagom... *muttrar*

    SvaraRadera
  5. Gökboet, medel/normalviktiga är inte det för att de medvetet "äter nyttig kost och motionerar". De är det inte för att de dagligen kalkylerar kalorier in och ut. Varför folk utan att tänka äter mer eller mindre per dag har inget med förstånd att göra. Hunger/aptit varierar mellan människor. Vissa är predisponerade att bli hungriga eller mättare. En livsstil sätter vikten där en mängd ofta omedvetna faktorer s

    SvaraRadera
  6. ... spelar in.

    Ät oftare, ät rätt, ät när du inte är hungrig och låt en klocka istället för kroppens hungersignaler styra och du väljer omedvetet mindre mat, mindre energi.

    SvaraRadera
  7. JemyM, välkommen hit. Det går att läsa din kommentar som att du tycker/tror att en människa inte själv påverkar sin vikt/livsstil/situation? Där håller jag i så fall absolut inte med dig. Bara för att du har en predisponerad mättnad/hunger, betyder det ju inte att allt är fixt och färdigt. Vi har med oss massor av vanor från vår uppväxt, sätt att tackla livet och också både möjligheten och ansvaret att ta egna beslut.

    Skit samma hur hungrig eller mätt jag är, så är valet mitt.

    SvaraRadera
  8. Hej bloggarveronica. :)

    De aldra flesta äter vad som finns tillgängligt när de blir hungriga. För vissa innebär det mer än basbehovet, för andra mindre. Hör man till dem som äter långt över basbehovet eller långt under basbehovet krävs medveten insats för att förändra situationen. Poängen är att underviktiga och normalviktiga i regel inte "väljer" eller tänker på vad de stoppar i sig. Deras kropp och livsstil väljer åt dem medan de ägnar tankarna åt annat.

    För den som vill ändra sin situation görs valet 2-3 timmar innan man blir medveten om det. Beroende på vad du gjort upp till en viss situation kommer att välja vad du gör i situationen åt dig, oavsett vad du bestämt dig för när du gick upp på morgonen. Detta gäller dock endast situationer som handlar om känslor och drifter. Val som "skall jag köpa bilen eller ej" har inte lika mycket med impulskontroll att göra, såvida du inte är desperat. Du kanske lyckas att välja rätt lunch en dag, men lägger du inte om din förmiddag kommer du förmodligen inte klara en vecka när du skulle klara resten av livet.

    Jag studerar psykologi själv och skulle föreslå boken Hjärnkoll på Vikten som tar upp varför någon som bestämt sig 110% för att gå ner i vikt på morgonen ändå kan sitta och överäta sex timmar senare. Några intressanta dokumentärer om detta är "10 Things You Need To Know About Losing Weight", "Why Thin People Are Not Fat" och "How to be Slim". Alla tre av BBC och finns på youtube.

    Vad vi vill välja kan vi spekulera kring i balanserade situationer (mätt/trygg). De äldre regionerna i hjärnan där drifter och överlevnad finns är primära förnuftet och påverkar förnuftet i väldigt stor drag. Vi kan därför sitta och bestämma oss för hur vi skall agera när vi är trygga och i balans, men beter oss ändå efter kroppens regler då vi är i en viss situation, inte som vi själva bestämt. Rationalisering heter det när man i efterhand försöker förklara varför vi agerat som vi gjort, vilket vi kan göra igen och igen och igen tills vi accepterar att vi inte beter oss efter vad vi tycker, tror och vill.

    En acceptans av hur kroppen fungerar är viktig för att förstå ens möjligheter. Mycket av beteendeterapi mot beroenden handlar om att aldrig hamna i situationen som är en övermäktig. Det går alltså att behandla beteendeproblem, men inte genom "jag väljer en sallad nästa gång vi går ut och äter" utan "innan vi går ut och äter nästa gång tar jag en smörgås nån timma innan".

    Viktväktarna som system bygger på principen att äta hela tiden, vilket är också det man gör. Man orkar knappt få i sig all den mat man skall äta. Många dietister och professionella förespråkar samma mönster; mat som aldrig tar slut. Man äter till man storknar, fem, sex, sju gånger per dag. Men man äter rätt, vilket totalt innebär mindre kalorier. VLCD försätter kroppen i ett annat läge (ketos) där hungern stängs av och man får euforisk överenergi. Anorektiker hamnar i samma tillstånd men på ett hälsovådligt vis. Gemensamt är att teknikerna arbetar mot hunger i kombination med att minska kaloriintaget.

    SvaraRadera
  9. Oj, en hel avhandling. Intressant, men jag har generellt svårt att hitta acceptans hos mig själv för resonemanger att ett beroende innebär att man har något att skylla på.

    Planering is da shit och enda sättet att hålla monstret i schack över tiden.

    Tack för din kommentar.

    SvaraRadera