Belöningar - nu vet jag!

2011, när jag var i form förra ggn och bara hade 3 kg kvar till målvikt, då hade jag planer på att köpa en mountainbike. Jag är inte säker på att jag någonsin kommer att kunna springa igen, åtminstone inte i det tempo som jag vill komma upp i för att få bra träning och inte utan smärta. Så, en mtb skulle ge mig möjlighet att träna kondition och komma ut i skog och mark. Med början i joggingspåret och sedan... Who knows?!?

Tur jag inte köpte cykeln då, med tanke på att den kostar en förmögenhet och bara skulle ha stått i källaren i tre år nu... ;)

Nu väcks tankarna igen, suget efter att komma ut. Våren, ljuset, ljuden, jag vill UT! Och snart kommer promenaderna inte vara tillräckligt utmanande, det vet jag. Jag måste få göra mer! *haha*

Så, jag bestämde mig för att min halvvägsbelöning kommer att vara den mtb jag vill ha. 15 kg minus = ny cykel i garaget! Jaaaa!!!

Nyfiken? Här är hon: https://www.cykloteket.se/scott-contessa-scale-700-tjej-mtb

Flytet bara fortsatte

Jag gick till gymet idag också.
Gårdagen var så fruktansvärt tung att varje minuts träning var plågsam.
Idag var det precis tvärtom!
Jag vred på ratten på spinningcykeln, svettades som en gris och NJÖT!
Du vet, ett så'nt där där träningspass som känns som det aldrig behöver ta slut för du är så stark!!!

Jaja, jag vet att jag inte är i närheten av så stark som jag var för tre år sedan, men jag är så,otroligt glad att jag äntligen kan få njuta av träning. Det har varit plågsamt i två månader nu.
Det har varit plågsamt i två år egentligen, men det har gått två månader sedan jag tog tag i vikten och lite kortare tid sedan jag hittade ork att börja träna igen. Träna utan att bli sjuk, liggande i feber och helt utslagen.

Borta. Och det är så SKÖNT!!!

Imorgon blir det ett vattengympapass, det är iaf så det är planerat. Se'n är jag på Älvsjömässan hela veckan, från arla morgon till sena kvällen så jag tror inte det kommer finnas vare sig tid eller ork tillträning  förrän nästa lördag.

Gäller att hålla mig i skinnet med maten helt klart. ;)

Pöss på nosen

När man gör bra val bara så där

Jag behövde kompletteringshandla lite. Jag var lite glömsk.
Jag behövde gå ner till centrum. Och det gjorde jag.
Gick alltså!
Jag tänkte ta bilen, men upptäckte till min förvåning hur jag snörde på mig springskorna och satte igång mitt headset, drog igång gladmusiken och gick!
Frivilligt!
Istället för att åka bil.

Det är tre år sedan det hände senast.
Nästan.
Jag är på väg.
Jäklar vad skönt det känns!!!

Mitt eget lilla Playitas

Eftersom jag nu inte kunde följa med tjejerna till Playitas i år, blev det ett litet Playitas i miniatyr här hemma idag. :D Eller inte... För jag saknar ju tjejgänget, skrattet, klimatet, vinet och tränande människor ÖVERALLT!!!
Nåja, jag har iaf gjort mitt, Indoor walking 45 min, HotFLX 30 min och en timmes promenad i solskenet. Det har varit så galet ljuvligt väder här hemma, att jag valde att ta en extra promenad för att åtminstone kompensera lite för att jag har ätit liiiiite mer än jag borde den här veckan.

När man är viktväktare räknar man ju poäng på allt och man kan skaffa sig bonuspoäng till sin dagliga ranson genom att träna. Till träning räknas all rörelse/aktivitet, det handlar mest bara om intensitet och längd och att inte överskatta sin aktivitet så man tillgodoräknar sig för mycket och därmed äter mer än vad som funkar om man vill gå ner i vikt.

Jag har ju valt att äta upp mina aktivitetspoäng, men eftersom jag skriver upp mina planerade aktiviteter i checklistan INNAN jag gör dem, har jag lurat mig själv och "lånat" poäng innan jag ens har utfört aktiviteten. Snacka om att fälla krokben för mig själv.
Jaja, efter dagens extra promenad ligger jag bara 1 poäng minus på hela veckan, så det får väl vara så då. Jag har ju ätit lite glass... *s*
Fast det är egentligen inte glassen som är boven, det är ju JAG!!!

Jag måste äta mer när jag tränar intensivt, även om det inte är så ofta. Tre ggr/v är min träningsdos, men jag försöker göra det ordentligt när jag ändå är där.
Kroppen pallar inte riktigt det tempo jag vill än. Jag måste skynda långsamt med medelålderskroppen. Den protesterar högljutt när jag skyndar på för mycket. Ont, yrsel, trötthet till max. Skillnaden nu, mot för bara en kort tid sedan, är att jag återhämtar mig hyfsat nu och blir inte sjuk.  *peppar peppar*

HotFLX då... Aldrig mer säger jag bara! Jösses så äckligt det var att ligga i ett rum som dryper av fukt från väggarna. 38 grader varmt och som en tropisk fuktighet. Jag har inget emot att svettas, det är inte det, men jag vill gärna kunna andas också. Inget för mig. Så är det.

Ha en finfin lördagkväll, nu ska jag äta middag och öva mig på att inte äta godiset som jag har köpt för att ta med till mässan nästa vecka.

Favorit i repris

Men ja! Vi kör glass till frukost också!!!
Sade nå'n mens?
Jajamensan!

GLASS!

Idag vill jag bara sitta i soffan och äta glass.
Det gjorde jag. Ett tag. Sedan stoppade jag glassbyttan i frysen och lagade mat.
Skar #%€$£ grönsaker.

Missade vattengympan idag pga yrsel, men på eftermiddagen fick jag lite energi och tog mig ut på en promenadrunda i solskenet.

PMS-mega-suget att äta allt hela tiden, som (som vanligt) pågått i en vecka, borde ta slut nu. Men eftersom jag inte riktigt vet NÄR mensen ska dyka upp, fattar jag inte alltid varför jag är så grinig och hungrig hela tiden.

Jag har ändå hållit mig inom men matbudget, fast jag ser att jag även har ätit upp lördagena motion redan innan den är utförd. *haha* Det är ju värre än att låna pengar, för det går ju inte att betala igen! *s* jag får ta en promenad imorgon, fredag, för att kompensera. En extra insättning på matkontot liksom.

Nåja, nu ska jag fortsätta att öva på att INTE ÄTA GLASS!!!

Någonting helt annat

Den här bloggen handlar numera bara om medelåldern, vikten och träningen.
Egentligen.
Men idag, bara idag, måste jag släppa in lite annat.
Lite liv.
Eller tyvärr, lite död.

En söt och fin tjej, nyss fyllda 40, efter att ha tagit sig igenom en omgång, fick hon ett återfall av den där &@#%$£ bröstcancern för ett halvår sedan och nu orkar hennes kropp inte med att kämpa längre. Hon är så full av metastaser och kroppen så svag av alla cellgifter att det inte finns något mer att göra.
Annat än vänta.

Hon är ingen nära vän, men en del av mitt liv sedan 10 år tillbaka. En snäll och kärleksfull människa, full av liv och bus. Tårarna rinner. Det gör mig så j-a förbannad att livet är så orättvist.

Som tur är, ligger det inte för henne att bara vänta. Hon är en kämpe, så hon kommer att göra det mesta av den tid hon har kvar på jorden. Hon har ingen aning om hur lång tid det är.

Kunde jag hjälpa henne slåss...

Jag fattar, det är så det är, men det betyder inte att jag tycker att det är okej.

Ibland är det lagom att tänka om

Det gjorde jag idag.
Helgen blev inte som jag hade hoppats. Eller planerat.
Igår spontantränade jag.
Sjukt jobbigt pass.
Idag hade jag planerat styrketräning och spinning.
Det ställde jag in.
Lagom fick vara bra den här veckan.
Lagom var tre suveräna träningspass av blandad karaktär.
Plus en snöpulspromenad och ett testpass med en galen systerdotter.

Eftersom jag är i bra form för att vara en tjockis, är det dumt att överdriva. ;)

Jag har tränat lagom mycket den här veckan och ser fram emot morgondagens vattengympapass.

:)

Det här med mjölken

Jag är allergisk mot komjölk, vilket ställer till det då och då. Mest för andra iofs, men också för mig.
Mår jag bra, kan jag tåla en liten mängd, men oftast reagerar jag med att magen bråkar. Mycket eller lite. Ska jag göra något viktigt, måste jag se till att äta helt mjölkfritt och äta regelbundet. För om jag inte äter, bråkar magen också. Och humöret. *s*

Mjölkfritt - egentligen inte så svårt när jag lagar mat själv. Jag har alltid varit allergisk, vilket gör att jag liksom inte längtar efter mjölkprodukter. Utom glass. Glass längtade jag efter även när jag var liten, när jag såg andra äta och jag själv inte kunde. Isglass är liksom inte samma sak.
Idag finns riktigt goda glassorter utan mjölk, det tackar jag för.

Viss mat kräver dock sin mjölkprodukt, eller en ersättning, och det finns tack och lov riktigt bra produkter av både havre och soja för det. En skvätt "grädde" för att mjuka upp såsen eller soppan och det går inte att få en krämig gratäng med vattnig havremjölk. ;)

Men, en sak har varit svårt att ersätta och det är crème fraichen (varför finns det inget i med ^ över på iPad?). Jag hittade en hyfsad produkt, i Milda fraiche, med en del mjölk i, men tillräckligt lite för att jag inte skulle tycka att den är äcklig och inte reagera med att bli vrålsjuk.
Nu har de tagit den ur sortimentet?!?
Min vitlöksgegga... *snyft* Min potatis- och purjolökssoppa... *snyft*

Jag har svårt för sojaprodukter, de har ofta en bismak som jag inte tycker om, men nu när min fraiche är borta gjorde jag ett försök. Jag köpte Sour supreme. En créme fraicheersättare gjord på soja.
Jag har gått förbi produkten flera ggr. Den är svindyr. Och gjord på soja. Som sagt. *urk*

Döm om min förvåning när jag öppnade förpackningen och smakade och insåg att den nästan inte smakar någonting, ger bra syra och har en konsistens som gör den till en utmärkt ersättare även till färskost/philadelphia!

Så, ett hinder övervunnet, jag kan njta igen. Och ännu mer. Coolt. Nu har jag provat två nya saker, slajmiga chiafrön och Sour supreme och båda funkar. Dessutom har jag lärt mig att äta frukost med både soja- och mandelmjölk och börjat intressera mig för raw foodalternativ till efterrätter. Kanske kan ett helt mjölkfritt liv bli riktigt roligt till slut?

Note tp self:
Sluta tjafsa och prova helt enkelt.

Omvänd belöning?

Lite elakt är det när man får bra resultat hos Viktväktarna. Ju bättre det går, desto mindre får man äta.

Jag "belönades" med en VV-poäng mindre idag. Undrar när nästa avdrag kommer? Det kanske inte är så kul att vara duktig ändå? *haha*

Slajmet! Jag glömde slajmet!

Här tyckte jag att mitt viktnedgångsexperiment var solklart med en isolerad faktor som kunde påverka resultatet. Mängden mat.

Så satt jag åt mitt mellanmål, en del som blev över från frukost (jag orkade inte tugga i mig allt jag hade planerat). Då insåg jag ju att en andra faktor finns att ta hänsyn till.

Slajmet!

Jag har ju ätit chiagröt till frukost alla dagar utom en den här veckan!

Så, är det den ökade mängden eller chiaslajmet eller båda tillsammans som har gett resultat?

Ska jag ta bort chiafröna och se vad som händer den här veckan?

De är ju inte speciellt goda, men jag är mätt länge och min mage verkar gilla dem.

Tur att jag inte håller på med avancerade, vetenskapliga studier för en avhandling. Då hade jag varit tvungen att välja bort en och börja om. *L*

Pöss

Lyckad strategi

Ha!

Jag åt mer och gick ner mer. 

Iofs har jag tränat hårdare den här veckan, inte mer, men oavsett så är det bara att konstatera att kroppen behöver bränsle.

För lite bränsle = sparlåga.

Nu kör jag en vecka till så får jag se om det bara var något tillfälligt.

Idag regnar det ute, så jag har inte ett dugg dåligt samvete över stt dröna inomhus.

Härlig söndag till alla! :)

Det här med att äta

Balansen mellan att träna och äta framför allt.
Jag började träna lite för några veckor sedan.
Sedan slutade jag gå ner i vikt. Lite.
Eller rättare sagt så gick jag inte ner så mycket i vikt som jag tyckte att jag borde.
Jag blev ju Viktväktare i slutet av januari, så jag äter kontrollerat.
Även om jag får anfall av okontrollerat med jämna mellanrum.
Jag håller mig dock inom Viktväktarnas poängramar, även med frosseritillfällena.
Faktiskt.
Men sedan jag började träna, för ca tre veckor sedan, har viktminskningen gått så långsamt så att det nästan inte syns på vågen.
Jag har tittat på vad jag äter. Och hur mycket. Försökte först med att inte utnyttja den bonus man har att njuta av varje vecka, som tillägg till de dagliga poängen.
Då gick jag ner ännu mindre.
Det kan bara betyda en sak.
Att jag äter för lite.
Så, den här veckan har jag provat att äta mer de dagar jag har tränat. Då räknas inte lågintensiv aktivitet som en promenad i solskenet, utan när jag har jobbat mig svettig.
Imorgon är det vägning. Då får vi se om den första veckan med ät ikapp det du tränat har haft någon verkan. Om inte, provar jag en vecka till, se'n får jag fundera ut nå't annat.


Det KAN vara jag som äter för mycket fast jag inte tror det?!? Men jag väntar med den domen. *L*

Jag har ett problem med ätandet dock, det är att jag blir så himla sugen på MER när jag äter mer?!?  *haha*

Indoor walking

Det måste vara klassen från helvetet! *HAHAHAHA*

Värre benmördarpass har jag nog aldrig provat. Och då tog jag det väldigt lugnt eftersom det var första ggn för mig.

En liten, smidig crosstrainer med möjlighet att ställa in handtagen så att de passar dig. Som en spinningcykel i stilen. Se'n kördes det som ett pass, vilket som helst, med intervaller, olika positioner, olika belastning. Balans också.

Att det går att variera sig så på en liten crosstrainer?!?

Att det gick att köra slut på sig visste jag ju.

Jag ser faktiskt fram emot att få lite bättre flås och benstyrka så jag kan TA IIIIII!!! Jag tror att Indoor walking har potential att bli en grym adrenalinkick framöver. Knasigt, JAG VET!!!

Nå'n som vill hänga med någon gång? Jag får ta med mig gäst två ggr/månad. De kör Indoor walking på Sats Lidingö. Bara så att du vet. ;)

:D

Lakritsfestivalen

Nu!!!

Fast det är hela helgen.
Jag har lite svårt att bestämma mig för om jag ska gå dit eller inte...
Jag kan ju alltid använda tillfället till att öva;

Öva på att 

Inte provsmaka ALLT på Lakritsfestivalen

Motstå att äta allt jag handlat HEM från Lakritsfestivalen

Låta bli att handla MASSOR AV LAKRITS på Lakritsfestivalen

Haha, TROR ni på den?!?

Tyvärr tror jag att bästa sättet är att låta bli att gå dit.

Tråkigt nog.

Pöss!

Solen skiner och jag går inomhus

Solen skiner, jag ska bara klä på mig och smita iväg för att ta bilen och testa ett pass med Indoor walking.

Hur knäppt är det en vacker dag som denna? *haha*

Nu tror jag att det ändå blir bra, för passet är på crosstrainer i 45 minuter och är troligen mer effektivt för att bygga kondition än vad jag lyckas pressa ur en promenad just nu.

Fast, en tur ute i solen ska jag nog försöka klämma in också.

Helgen blir ju lite annorlunda än planerat. Älskade galenmannen är sjuk, så det blev inget Helsingborg. Kan tyckas egoistiskt, men jag har verkligen ingen lust att utmana ödet nu när jag äntligen börjar må bättre och kommit upp ur soffan.

Inte för att jag skuttar iväg till träningspassen med glädjetjut, men jag gör dem iaf!

Ha en fantastisk lördag! :)

Jag har...

TRÄNINGSVÄRK!!!

#%^€$£ Amanda. Och skitbussar som inte kan köra i en dm snö.

Fast jag kunde väl ha sagt nej.

Och åkt taxi.

Antar jag.

;)

Min systerdotter är snäll

Hon kommenterade att mina testvätden var bra, med tanke på... *HAHAHAHA*

Ja, alltså med tanke på att jag snart är 49 år och väger ca 94 kg.

Hon konstaterade också att jag är otroligt ojämnt stark i kroppen och att det kommer att bli MYCKET BÄTTRE med träning.

Jag är inte alls nöjd. Jag känner mig gammal, fet och trött.

Dessutom har den här dagen kanske inte riktigt varit vad den borde.
Först tränade jag vattengympa på lunchen.
Nu vet jag skillnaden mellan Aqua och AquaPower... *smärta*
Se'n fick jag genomlida testerna. Vet ni hur jobbigt det ÄR att göra så många repetitioner man orkar av utfall, benböj, crunches och aemhävningar på EN MINUT?!? *GAAAAH*

Det vet ni säkert, så det skiter vi i nu.

SE'N!!! Så har det kommit så mycket snö i Väsby att all busstrafik har ställts in. Detta skedde INNAN jag kom hem. Så nu har jag pulsat tre kilometer i snö.

Jag är TRÖTT!!!

*HAHAHAHA*

Skam den som ger sig. :)

På onsdag smäller det

Då har vi öntligen lyckats stämma träff, min PT och jag.

Det är min busy systerdotter som ska använda mig som testobjekt. Vi ska träffas på gymet där hon jobbar och göra alla mätningar hon kan komma på och som de har utrustning för.

Syreupptagning, styrka, rörlighet, vikt, mått, you name it. ;)

Sedan följer 10 veckor med fokus att komma igång, få kondition, bli stark igen. 

Nya mätningar efter vecka 10 får visa hur effektivt jag har tränat.

Ska bli fruktansvärt på onsdag. Lite skämmigt är det att vara i så här dåligt skick.

Å andra sidan, härifrån kan det BARA BLI BÄTTRE!!! :D

Dagens fynd

Jag har hittat nå't som börjar likna en midja!!!

(Åtminstone om man tittar framifrån. Från sidan är det fortfarande närapå mage större än tuttar. Man kan inte få allt. På en gång alltså.)

Chiagröt

Eller chiapudding, vad du nu än väljer att kalla det.

Jag säger som Simba (Lejonkungen) sade när han skulle äta insekter; "Slemmigt, men mättande."

;D

PMS

Medelålderskroppen har blivit med PMS.

Det är ingen höjdare.

Framför allt inte för älskade galenmannen.

Fast nu kom jag ju på det och fick ta tag i det. Även om det känns surt att be om ursäkt för något som jag inte styr över själv.

J-a hormoner.

Och på gymet idag snurrade det i skallen och kroppen kändes svag. Klen. Inte sjuk. Bara klen.

Tyvärr är det långt ifrån läge att pressa kroppen än. Så, jag klenade omkring så gott jag kunde.

Testade en ny klass, FLX. Stretching o en halvtimme. Trodde jag. Perfekt efter ett pass i gymet. Det bar det. Bara det att det var 30 min stretch med puls, så jag var lite mer död efter stretchen än innan.

Så det kan gå.

Nu ligger jag här, i sängen, med myror melkan skulderbladen (sviter efter gårdagens pilates) och fullmåneinsomnia. Antagligen lika bra att göra något annat än att försöka sova.

:)

Lite extra glädje - köpt!

Tänk vad lite shopping kan göra för humöret. Iofs är humöret rätt bra idag, i solskenet, men jag (eller snarare min omgivning) har liiiite problem med pms-relaterade utbrott. *fnys*

Så, jag köpte nya träningsskor (mina gamla har 8 år på nacken) och konstaterade att moderna gym/fitnesskor är galet lätta. Och fula som stryk.

Nåja. Sköna är de och dagens gympass gick som en dans. Jag formligen flööög fram på lätta fötter.

Eller inte. *haha*

Okejrå

Det blir ett pilatespass istället.

Jag hinner iofs ändra mig.

Det är 13 minuter kvar.

Men jag ÄR ju på gymet.

Och jag HAR ju checkat in på passet.

Biljetten i handen.

Snilleblixten, latmasken, tänker då; "Men då STÅR det ju i "protokollet" att du HAR tränat. Åk hem!

HAHAHAHA!

Latmasken vinner inte.

Inte idag.

Pöss

Insnöade planer

Eller?

Jag hade tänkt mig en lång promenad i rask takt. Igår tänkte jag mig det. Idag alltså.

Igår var det skönt ute. Iaf för medelålderskroppen med knasig termostat. 

Idag är det förbannat blött ute. Och jag har inte kommit så långt att jag ger mig ut i ur och skur. 

Än är jag inte på den plats där kroppen skriker efter rörelse. Den snarare skriker efter glass.

Så, frågan är hur det blir? Jag är helt övertygad om att jag INTE kommer att promenera längre än absolut nödvändigt i snöblasket, men jag kanske kan få kroppen till gymet? Innan helgen är slut.

Klockan är trots allt bara 9.30 och det är bara lördag.

På sätt och vis längtar jag till den dagen min kropp börjar få träningssug. Det är faktiskt jobbigt att tvinga sig själv att göra saker hela tiden.

Tvinga mig själv att sluta äta skräp.

Tvinga mig själv att röra på mig.

Tvinga mig skälv att planera.

Det ska inte vara så himla kämpigt. Människans naturliga tillstånd är att vara frisk och glad!

Pilates -fifan

Jag hade glömt hur jobbigt det är att jobba med coremuskulaturen anspänd på det sätt man håller i pilates. Och så låg jag där igen, på mattan, och flåsade och svettades och kände mig som en valross.
Sist jag körde ett pilatespass var 2011. Då kände jag mig som en gasell.
Liiiite skillnad.

Fy f-n i h-e vad jag hatar att vara så här otränad.
Fy f-n i h-e vad det är svårt att ta det lugnt.
Men fy f-n i h-e vad mycket bättre min kropp mår när jag gör det.
Både tränar och tar det lugnt alltså.

Ambitionen att träna minst en gång/vecka och max tre håller hittills. Förra veckan blev det bara en, fast jag tog en ordentlig, ganska rask promenad på ca 50 min igår. Som kompensation.
Den här veckan kommer det bara att bli två pass. Iaf är det vad som är planerat, eftersom de där jäkla testerna ska göras i helgen. Jag kommer inte undan längre. (Och samtidigt är det "roligt" att ha gjort dem i det skick jag är nu, för att kunna mäta eventuella framsteg. Inte bara i vikt då.) styrka, kondition, mått och vägning. Sedan 8-veckors träning och nya tester.

Om ni inte ser röken av mig på ett tag sedan, är det troligt att jag ligger kvar ute på GiH och flämtar efter luft. Det är ingen idé att efterlysa mig, systerdotter tittar nog till mig då och då. ;)
Fast, känner jag henne rätt kommer hon bara att flina, ta tag i min hand och säga att det är bra att det känns, nu kör vi lite till!

Haha, men den lätta går jag inte på förrän om ca 10 kg till och ett antal timmar på crosstrainern och spinningcykeln. Så det så. ;P

Frukostseminarium

Varför måste de alltid börja så förbaskat tidigt? ;P

Olika falla ödets lott

Eller alla dagar är olika, så det gäller att tackla utmaningar som de kommer.

I förrgår (lördag) satt jag och valde mellan de här två godsakerna på bilden nedanför. Jag hade utrymme för chokladen i min dagliga ranson av ätbart, var egentligen inte speciellt sugen men otroligt nyfiken. När kvällen var slut hade jag valt båda, ätit 8 rutor choklad, konstaterat att det var VÄLDIGT sött och egentligen inte cärt det. Magen blev inte glad heller och jag fick umgås mycket med den vita porslinskompisen. Som det kan gå. ;)

Igår, söndag, tyckte jag inte att jag gjorde annat än åt. Jag tränade på kvällen och stoppade i mig det jag tyckte var lagom/tillräckligt. Jag var inte hungrig. "Problemet" var att jag bara hade ätit 19 av mina tilldelade 30 viktväktar-matpoäng. Det var lite lite. Men, jag var ju inte hungrig! Så, jag tog 4 bitar till av chokladen. Till slut. För det var det "enklaste" sättet att få i mig några poäng till utan att anstränga mig så mycket. Så kom jag på mig själv, vaf-n sysslar jag med?!? Det kommmer säkert andra dagar, när jag är ASHUNGRIG, så om det en enda dag råkar vara så att jag är nöjd fast jag bara ätit en tredjedel av min vanliga ranson, är det nog en udda händelse som jag inte mår dåligt av.

Njut av att inte känna ett behov av att äta. Det ÄR en udda företeelse. Känsloätare som jag är. Jag tar det som ett tecken på att jag var nöjd. En dag när jag var nöjd, det är ju fantastiskt!

Jag stoppar den känsla ,den dagen, i en fin liten ask i minnet och tar fram den en dag när det känns tungt. Nöjd. Sug på den. :)

Förresten

Jag GJORDE DET!

Släpade mig iväg till gymet.

Och... DET VAR KUL! *svimmar*

Folk luktar illa på gymet

Varför?
Jag störs jättemycket av folk som stinker.
Jag måste nog bygga ett eget gym.
Blir svårt med vattengympa- och spinningklasser, men jag ska nog lösa det.

Det här med belöningar

Att klappa sig själv på axeln och säga; Fan vad BRA gjort! Vad duktig du var nu! Jag är stolt över sig!
Varför är det så svårt att göra det till sig själv?
Jag vet att det inte är så för alla, men eftersom jag reflekterar över det här, så är det mig det handlar om. Det är inget nytt, men jag har tagit det till mig först nu.
Ställ mig framför spegeln och säg; Jag älskar mig! Hahahaha...

Grejen är den att sommaren 2011 kände jag ändå så. Jag vet inte riktigt vad som hände se'n. Det blev för mycket. I te kärlek, men för mycket måsten. Jag drev på mig själv för hårt. Som vanligt. Allt eller inget. Det fungerar inte i längden.

Min träningsnarkomani fungerar inte om jag inte matar den. Nu menar jag alltså att det där med allt eller inget måste tämjas. Eller hållas i schack. Jag har ett sätt att lura mig själv som faktiskt funkar hyfsat. Jag tror jag har nämnt det förut, jag sätter upp maxmål för träning. Jag får träna MAX X ggr/vecka. För att komma igång brukar man ju säga att man ska träna minst två ggr/vecka och det gäller så klart mig också.

MEN! för att jag inte ska hamna i träningsträsket, måste jag begränsa mitt tränande. Precis som jag begränsar matintaget. Skaffa kontroll. Av lite olika anledningar dock.

Liksom med vikten och maten, har jag släppt taget om begränsningarna när jag tyckt/trott att jag hade koll på läget. Kontroll.

Med facit i handen, äntligen med insikt, förstår jag att jag aldrig kan släppa taget om begränsningarna om jag vill överleva. Jag bestämde mig för att bli viktväktare igen, med skillnaden att jag nu ÄR viktväktare och i te kommer att släpa taget ens när jag nått mitt mål. För grejen är den att mitt mål är att gå ner och HÅLLA VIKTEN! Så, det säger sig självt, då måste jag ju bestämma mig för att behålla kontrollen. För att må bra.

Här och nu inser jag att det gäller allt. Nu börjar jag med att fundera på hur begränsningarna för träningen ska se ut. Tre ggr/vecka är en bra maxgräns för mig. Eller har varit innan. När jag väl har kommit igång igen, om någon månad, när jag kanske tycker att det börjar bli roligt igen, då är det bra att begränsa mig till tre ggr/vecka. Då är jag sugen att träna. Längtar till nästa vecka, när mina tre pass är slut. Nu, måste jag nog lägga till ett minst också. Minst en gång/vecka. Annars blir jag nog sittande i soffan.

Den där tröskeln från soffan till att släpa sig iväg till gymet, den är vääääldigt hög. Ännu högre blir den när träningsväskan ska packas och släpas med till och från jobbet.

Fast det är inte synd om mig. Jag borde vara stolt över mig själv och klappa mig på axeln och bekräfta att det är starkt att ta sig upp ur soffan efter så lång tid. Två år... Ha inte så förbaskat höga krav och ha inte så jäkla bråttom!!! Du fixar det här, du har ju börjat. Njut!