onsdag 30 mars 2011

Rent och skärt skryt!

Jag gjorde det!

Jag gick och tränade!

Det var svettigt och jobbigt som f-n och jag njöt när det var klart!

Jag är nöjd.

Nu vet ni.

Nu ska jag fixa lite hemma och sedan bär det av till Helsingborg, till älskade galenmannen. *mys*

Ibland är det bättre att ändra sig

Igår kom jag iväg från jobbet sent. Jag skulle få bilen tvättad och så skulle du byta till sommarhjulen, men när jag kom in på morgonen hade de inte plats för min bil i garaget och jag fick lämna den efter lunch istället.

Det innebar att jag var kvar på jobbet till 18 och inte kom iväg till gymet förrän klockan var nästan 19.

Det gör jag aldrig om.

Det var precis proppfullt överallt. Jag hade ingen som helst lust att träna igår, noll inspiration, men jag vet ju att det är de träningspassen som är de bästa. När jag övervinner lättjan. Jag blir glad och ofta går de bättre än förväntat.

Jag lyckades få tag på en roddmaskin så jag kunde värma upp iaf. Men  se'n... det var fullt överallt i hela gymet!!! Inte en bänk, boll, dyna, maskin eller stång ledig. Någon enstaka hantel fanns väl, men det gör ju inte att jag kan köra mitt träningsprogram med flow.

Så jag gick därifrån.

Med planen att åka hem och sätta igång middagen och sedan åka tillbaka till gymet när det var lite lugnare, men jag insåg att klockan var 1930 och gymet stänger 21 och jag inte skulle hinna.

Så jag ska träna idag istället.

Jag VILL!

Jag ska.

Ha en bra dag. Nu smiter jag till jobbet! :-)

måndag 28 mars 2011

Myror i rumpan

Jag har så'n träningsvärk i skinkor och magmuskler, att jag inte kan sitta still på stolen. :-D

Undrar om det är populärt att jag ormar omkring som en uttråkad 6-åring?!?

*asg*

söndag 27 mars 2011

Tårar på gymet

Jodå, jag grinade på gymet idag. Det var så jobbigt och jag var så slut och envisades ändå med att pressa ur det sista, så det kom lite tårar mitt i allt svettdroppande.

Om det var tårar av smärta eller glädje låter jag vara osagt, men jag hade en så'n där smått euforisk känsla i kroppen för att jag faktiskt ORKADE, samtidigt som jag var så trött att jag bara ville gråta. *asg*

Knäet höll, får se om det står pall imorgon också. Jag kollade extra noga att övningarna utfördes rätt idag, med raka vinklar och inga sidowobblingar i onödan. Jag gör en jäkla massa benövningar nämligen. Georgy har övertygat mig om att det är bra om man vill ha hög förbränning. Benen har ju mest muskler sett till hela kroppen. *s*

Positivt också att det inte var några stinkbomber där idag. OCH att jag fick göra min träning i mitt flow, i min ordning, lagom mycket folk på plats. Inte hänga på låset på söndagar alltså, vänta lite tills folk sitter hemma i soffan. *haha*

Nu ska jag göra min presentation för morgondagen. Det blir nog bra. *flinar*

Pöss!

Rapport från träningsutvecklingen - eller nå't

Jaha, både ni och jag vet vid det här laget att målet som skulle uppnås till 31 mars har fejlat fetmycket. *L*


Nu är jag inte så deppig för det, jag har nojat klart nu och ser det positiva i att jag åtminstone har kommit igång med träningen igen. *glad för det*

Det ÄR ju trist att jag inte kan vara så disciplinerad att jag "bara" tränar/bantar/fixar bort de där jäkla kilona, men orka?!? Jag måste ju må bra och om jag bara låter bli att grubbla så mycket på om jag duger med volanger här, kilon där och julgransryggen eller vad det än vara som är min hang-up för dagen, då mår jag ju skitbra!


Nå'n förkylning här, en överansträngning där, det får mig att tänka efter lite om jag kan göra något annorlunda, men hela grejen är ju att jag ska lära mig må bra. Här och nu och självklart ha mål att kämpa för, men här och nu.

Förkylningen i veckan satte lite käppar i hjulet, men om jag får tummen ur och faktiskt går till gymet idag har jag ju bara tappat ett träningspass den här veckan och det är ju inget att gnälla över.

Huvudet är ff fullt med snor, men jag känner mig pigg. Dock omotiverad. Det gäller inte bara träningen! *haha*

Imorgon ska jag vara i Oskarshamn och hålla föredrag om framtidens spelregler för att bygga småhus (ni vet energi och hållbart byggande och annat oviktigt) och jag har inte gjort presentationen än. *flinar*

Och så skulle jag städa idag.


Det har jag inte gjort.


Tänker nog inte göra heller.


Men träna SKA JAG!!!


Jag kan meddela att jag har en vansinnig träningsvärk i mina magmuskler och jag skrev ett jättelångt stycke här om träningsmetod och motiv och så bara försvann det och jag orkar inte komma på vad jag skrev. Så det får räcka med att ni vet att jag har träningsvärk.

Nu ska jag ta en power nap eller stödvila. Jag har haft en ansträngande dag, läst nya Fitness (halva), ätit, åkt bil en stund, slängt papper och förpackningar till insamlingen och putsat ett helt fönster (skrutt tyckte flugorna som dött innanför energiglaset var äckliga, men ta bort dem själv?), torkat en hel bänk i köket. *pust* Och så var jag vaken till 4 inatt och vaknade 8.30 imorse, så om jag ska orka träna är det bäst jag sover en stund. *L*

Jag har ju ett mål till som jag måste jobba för. Sista maj, minus 8 cm i midjan. Tufft. Lika tufft som 8 kg på 8 veckor, men jag ska ta tag i det nu. Kan ju inte förlora två utmaningar. *muttrar*

Svamlat klart nu, over and out!

Oh, FÖRRESTEN!!! Du som har en iPhone och är lite sugen på träningstips! *som om det skulle hända* Nike har iaf gett ut en gratisapp som går att ladda ner, kollade på den lite idag. Den Nike Training Camp och innehåller en massa förslag på olika träningsprogram. Längd: 30-60 min/program och man väljer intensitet och mål/fokus för passet (förbränning, styrka, kondition etc). Övningarna visas i bilder och om man vill kan man kolla på video för att förstå ännu bättre. Kolla! Det verkar riktigt bra.

Ciao!

söndag 20 mars 2011

Synpunkter från gymbesöket

Inte nog med att jag, liksom ett antal andra idioter, hängde på låset på gymet idag, dessutom gick det riktigt BRA att träna fast jag kände mig så sjuk och ynklig imorse och inte alls hade för avsikt att gå och träna.

Där ser man. Hur det kan vara alltså. Att jag kan inbilla mig sjuk liksom. ;-) Och så gick det så bra det bara kunde gå, jag körde HELA passet och sade hej då till det eftersom jag kommer att gå in i nästa träningsfas på tisdag. Kanske jag kommer tillbaka och hälsar på det här passet igen, för när konditionen börjar komma tillbaka igen är det ett rätt trevligt pass att svettas igenom.

Trevligt? Japp... det var ordet jag använde. *asg*

Synpunkterna har dock inte ett skit med själva träningspasset att göra, utan med folk runt omkring och som skapar riktigt DÅLIGA förutsättningar genom att förpesta miljön.

1. VäsbySATS är ett spännisställe. Iaf finns det fler spännisar där än något annat SATS jag har besökt. Spännisar är de där (nästan alltid karlar) som ser rätt biffiga ut, ofta stora buliga armar och schysst tränad överkropp med pinniga ben. Jag har dock ingen som helst aning om hur i h-e de har lyckats BLI så biffiga på utvalda delar av kroppen, för när jag ser dem på gymet står de bara och ockuperar maskiner och pratar skit med andra spännisar eller wanabe-spännisar. Inta f-n tränar de iaf. *arg*

2. KARLJÄVLAR SOM STINKER BORDE TAMEJF-N DUSCHA OCH TA PÅ SIG DEO INNAN DE TRÄNAR!!! Alltså, allvar. Svettas gör vi alla, men vissa stinker så mycket att hela gymet luktar och när man befinner sig bland konditionsmaskinerna eller i stretchrummet så finns det liksom väggar som omsluter en lite mindre yta OCH volym och allt j-a stink stannar kvar I RUMMET!!! JAG KRÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄKS!!!

3. Man ska INTE åka till gymet precis till öppningsdags på en helgdag. Alla konditionsmaskiner blir ockuperade pronto och det är fler stinkisar än valigt på plats. Dessutom riskerar jag att få stäpeln fanatiker, gamling eller både och. Måste notera att det är bättre för min image att träna sent på kvällen. *haha*

Nu har jag slut på synpunkter för idag, men jag lovar att jag återkommer. Dock kan jag inte lova att jag kommer med NYA synpunkter, det kan mycket väl hända att jag återanvänder dessa. Igen. *s*

Banta och träna går inte ihop

I alla fall inte för mig.

Jag försöker förtvivlat få någon form av bekräftelse från min älskling, att det är OK att koncentrera mig på att träna och må bra och inte tänka så mycket på min vikt.

Jag vet inte varför jag plötsligt är så beroende av att han tycker att det jag gör är bra, duger, är OK?

Om jag vill gå ner i vikt måste jag äta mycket mindre än jag gör nu.
Om jag vill orka träna på den nivå jag tränar nu OCH trappa upp det ett steg nästa vecka, kan jag inte äta en gnutta mindre än jag äter nu. För jag äter i genomsnitt 1400 kcal per dag, då kvittar jag extra kcal de dagar jag tränar, så nettot blir ca 1400 kcal.

Vissa dagar (typ en dag per vecka) ligger jag på 2000 kcal, det jag normalt gör av med på en dag i mitt stillasittande liv. Men då tillåter jag mig att njuta av den dagen.

Så, jag mår bra, kroppen blir tajtare och starkare nu för varje dag som går och ändå är jag i vansinnigt behov av att veta att min älskade galenman tycker att jag duger som jag är. Med volanger eller muskler, 82 kg eller 68. *suck*

Och han gör inget annat än han alltid gjort, tycker att jag är vacker, att huvudsaken är att jag mår bra och han bara är sig själv. Fattar inte ett skit att jag fiskar efter mer bekräftelse. För det är ju inte den jag har varit hittills med honom. Inte den jag är eller VILL vara.

JAG får för mig att HAN inte tycker att jag duger för att han utmanade mig att gå ner i vikt för att kunna ha ett speciellt skinnställ.

JAG får för mig att han inte tycker att jag duger som jag är för att?

JAG ÄR KNÄPP!!!

Ska jag börja noja nu? Efter ETT ÅR?!?

Nu, när jag äntligen har kommit igång igen och känner mig starkare och bättre i kroppen än jag gjorde i höstas och är på väg att finna formen jag strävar efter. NU får jag för mig att jag inte är som han vill ha mig?!?

Vad hände med nöjd med mig själv, tycka om mig själv, landa och finna mitt tålamod och inre lugn och bara njuta av att vara jag?

*suck* Ibland... ja, ibland, är jag knäppare än jag tycker att jag borde behöva vara. *suckar igen*

torsdag 10 mars 2011

Nix, nope, nej, ie.

Styrketräning står det på schemat.

Har ni fattat att jag inte har någon lust eller behöver jag upprepa?

Jag går nu. Ändå. Om det nu är någon som undrar. *muttrar*

onsdag 9 mars 2011

Vad en liten app kan göra

Jag har ju försökt att motivera mig själv att ta tag i maten. Också. Inte bara träningen. Och så har det gått ett tag, tills jag fallit för godisfrestelsen och så har hela helvetet brutit lös.

Jag gick ju ner 10 raska kilon i början av förra året, på ca 3 månader, genom att slaviskt följa GI-metodens Rivstartsfas. Se'n började jag träna på allvar. Maten har jag hållit hyfsat, men inte gått ner nämnvärt mer i vikt. 12 kg är det allt som allt nu.

Ja, det ÄR bra, speciellt om man ser till mängden muskler jag har lagt på mig också (och även tappat iofs, men de är på väg tillbaka nu), men jag vill ta bort ytterligare 12. Ungefär.

Nu har jag iofs precis talat om, både för mig själv och för min älskling, att vikten är underordnad, det är måendet och kroppens välbefinnande som är primärt. Dock vore det fint att som första mål komma under 80 kg och sedan åtminstone väga under 70. 69,9 duger fint, men det ska INTE vara en 7:a först helt enkelt.

Till ämnet då.

Jag skriver upp allt jag äter och allt jag rör på mig på GI Viktkoll. Jag för egen träningsdagbok. Jag planerar och skriver och funderar och försöker följa upp, men även om det är lättillgängligt på nätet, är det ändå något som gör att det blir för jobbigt att göra det regelbundet och så släpper jag allt för en tid och då  försvinner kontrollen.

I ärlighetens namn ska jag ändå säga att på det året som nu har gått sedan jag började min resa på allvar, så har jag blivit extremt mycket duktigare på att äta "rätt". Att äta vettigt, med måtta och njuta av de val jag gör när jag nu gör dem. De där "synderna". Jag HAR hållit vikten hyfsat och det är bra. Mycket bättre än jag någonsin lyckats förr, för jag gör klokare val och svullar inte lika mycket. Äter oftare, mindre portioner, kroppen väljer och jag lyssnar.

Men för några dagar sedan laddad jag ner en app till min lilla iPhone och den peppar mig. Appen heter ShapeUp och även om man inte är betalande medlem får man hjälp att hålla reda på antalet kalorier man bör stoppa i sig per dag för att uppnå sitt mål med vettet och hälsan i behåll. Dessutom kan man mata in sin motion och den räknar om i kalorier och det funkar faktiskt riktigt fint.

Visst, det är ett ganska kantigt verktyg, men grejen är den att det inte gör något, för hela fördelen är att den är TILLGÄNGLIG!

Telefonen är ju med överallt och den är uppkopplad hela tiden så det är bara att knappa in. Planera dagen i förväg, se var det finns utrymme för extravaganser eller om jag kanske behöver röra på mig lite mer, göra ändringar i maten för dagen etc. Jag fattar att det inte stämmer på exakta kalorierna, men att få den omedelbara feedback som programmet faktiskt ger, passar mig utmärkt. Det finns där, den räknar på en gång och jag kan göra om och göra rätt. Om jag vill.

Se'n kan man synka med hemsidan också, som man automatiskt blir medlem på när man registrerar sig på appen, men det har jag inte provat än. Antagligen är det mycket lättare att mata in mat och råvaror på datorn, men för mig faller hela grejen då. Det vet jag ju.

Kanske, kanske, kan den här lilla appen hjälpa mig att nå fram?!?

Tyvärr har jag redan gett upp 76 kg till sista mars, för det är lite mastigt att ta bort 6 kg på 3 veckor och samtidigt träna så hårt som jag gör. Utmaningen om 8 cm minskat midjemått har förlängts (på utmanarens begäran) till sista maj, så den tror jag stenhårt på att jag klarar med dagens väg utstakad.

När sista mars är här, ska jag tala om hur nära målet jag kom. En sak vet jag iaf, och det är att vad det gäller välbefinnandet så är jag i mål på delmålet den sista mars, oavsett antal kg.

=)

söndag 6 mars 2011

Endorfiner! *YEAH*

Idag! Idag har jag tränat och jag kände mig så stark!

Det är helt j-a underbart de här dagarna när man känner att man orkar ALLT, kan pressa sig till att göra PRECIS det man planerat och efteråt ligger helt slut och svettig och det bara bubblar.

Ni vet, när kroppen bara inte kan låta bli att skratta, fast det inte finns ett endaste litet enda uns till att vrida ur. Och svettpölarna runt huvudet är gigantiskt när man ligger där på mattan och knappt kan röra ett lillfinger. *asg*

Man? JAG!!!

Det gäller att ta vara på glädjen, en annan dag känns det tungt och det är då jag ska komma ihåg vad som händer se'n. Ytterligare en annan dag. *haha*

Bubblet höll i sig när jag kom hem och jag drog på musiken och började städa och det slutade med att jag möblerade om hela vardagsrummet. *flin*

Fick ta in bärhjälp för TV:n, men i övrigt är det fixat och klart och nu har jag ett dansgolv i vardagsrummet.

Bara så att ni vet. *s*

Nu ska jag hoppa in i duschen, jag kan nämligen meddela att undertecknad inte luktar så jättegott just nu. Det var typ 4 timmar sedan jag kom hem från gymet. Liksom. *hehe*

S. NuskFia med endorfinkicken kvar! *L*